slimpen

Tröttheten har varit ett faktum idag! Borde inte vara förvånad, för tisdagar brukar vara min 'värsta' dag. Sen börjar  min 'happy week' alldeles nu oxå, vilket gör att jag och min kropp och jag inte alls kommer speciellt bra överrens. Menmen, känns som ett ytterst litet problem.

Dagarna fortsätter swoscha förbi, vilket är bra iofs, men jag känner samtidigt att jag INTE riktigt hinner med.

Idag har vi fått förstärkning på avdelningen, eller ja hon sitter på en annan avdelning på avdelningen där jag sitter. En tjej från Rumänien som är på inarbetning, hon har - efter att hon är klar hos oss om fyra veckor - varit på inarbetning i ETT ÅR! Saaaaaayyyy whaaaaaat! Det började med att dem var nio personer som skulle utbildas till disponenter, vilket skulle innebära en inarbetning på sex månader... När de sex månaderna hade passerat, så fick hon reda på att hon inte skulle bli disponent, hon skulle jobba med dispo controlling...

Hon har därefter varit på inarbetning i Finland, Tyskland (tror jag), och nu är hon oss. Vi frågade om hon fick åka hem något... Jodå, typ en gång i månaden kunde hon få åka hem..... Fästman har hon visst i Rumänien också! Så nu håller vi tummarna för att hon faktiskt är klar med sin inarbetning om fyra veckor och får åka hem :)

Och jag som kan tycka att det är liiiiiite för långt till Falun vissa dagar, och då är det knappa 2.5h med tåg ;)

Har även lite ångest för OM dem kommer fråga om jag vill komma tillbaka och jobba när Emma går hem, men jag har även ångest för om det skulle vara tvärtom.... Tänk om dem INTE frågar.. Haha! Jag och mina problem ;)  Aldrig kan man vara nöjd!